RUNT HÖRNET24 Jul 2019

ROSENDALS SLOTT

Kungliga Djurgården är en populär plats för många. Springturer, promenader, picknickar i dess gröna oas. Den perfekta platsen att fly stadspulsen från Östermalm helt enkelt. Det är fler innan oss som gillat denna kungliga ö och kanske har du funderat på historien bakom det rosa slottet på höjden vid Rosendal? Vi har kikat närmre på historien om Rosendals slott.

Av Sara Ericsson Foto Kungl. Hovstaterna

Ute på Kungliga Djurgården ligger det fina rosa sommarslottet Rosendals slott. Från början var här en plats för djurvaktare och där slottet står i dag var tidigare en mindre byggnad uppförd. 

År 1791 donerades denna mark av Gustav III till Georg Johan som senare kom att bli hovmarskalk hos drottning Sofia Magdalena. Efter att ha tagit emot donationen lät George vakthuset rivas och på platsen byggdes istället en byggnad av trä. Hans tanke var att spendera mycket tid på platsen, men så blev inte fallet. I slutet av 1700-talet sålde han därför byggnaden vidare till en grevinna, vid namn Aurora De Geer. Hon hade större visioner för platsen och upprättade två flyglar. Hertig Fredrik Adolf fick sedan disponera den utbyggda gården och i början av 1800-talet såldes den åter igen vidare. Efter flertalet mellanhänder hamnade byggnadens nycklar i händerna på Karl Johan sedermera Karl XIV Johan. 

Kronprinsen saknade en plats att fly staden och han lät restaurera huvudbyggnaden samt tog beslut som att uppföra ett tvåvåningshus. Lyckan varade dock inte länge och år 1819 brann hela byggnaden ned. 

Slottets präktigaste rum- Lanterninen, ligger på övervåningens mittparti. De fyra årstiderna syns i kupolens fält och är målade av Emanuel Limnell. Den pampiga kristallkronan är av fransk ursprung. Foto: Gomer Swahn/Kungl.Hovstaterna.

År 1825 stod ett slott klart, det enda slott som han lät bygga för egen räkning. Slottet stod i alla fall klart till det yttre och Karl XIV Johan som nu var kung över Sverige kunde flytta in i slottets nedre del. Arbetet med övervingen tog flera år och i samma veva fick arkitekt Fredrik Blom som ritat huset flera uppdrag. Vaktstuga, slottspark och en engelsk park skulle upprättas.
Trots alla 17 rum som hade upprättats ansågs inte slottet som en bostad utan som ett lustslott. Kungafamiljen använda slottet som ett ställe att slappna av på och med häst och vagn tog de sig hit. Här dukade de gärna upp för härliga middagar i slottsmiljön med dess grönska utanför.
Slottets mest praktfulla rum kom att bli det centralt belägna Lanternin-rummet med dekorer utförda av hovmålare Per Emanuel Limnell. Alla rum i slottet fick en egen färgkod. År 1827 byggdes en flygel vid slottets västra kortsida då en ny matsal behövdes, där väggar och tak kläddes i tyg.

Röda salongen var Konungens salong och flera av rummen fick enhetliga färgkoder. Foto: Gomer Swahn/Kungl.Hovstaterna.

Karl Johan ville ha en kortare väg mellan slottet och Kungliga borgen på Ladugårdsgärdet och lät därför en pontonbro byggas nedanför slottet. Nu i sommar byggs här på samma plats en gång- och cykelbro som kommer att kallas för Folke Bernadottes bro.

Framför slottet står den mäktiga Rosendalsvasen som tillverkades på beställning av Karl XVI Johan från Älvdalens porfyrverk. Den pampiga blomvasen resulterade i ett projekt på två år. Granitblocket bröts fram i Älvdalen och vägde drygt 140 ton. När vasen stod färdig efter 3500 dagsverken skulle den 9 ton tunga vasen fraktas från Dalarna till Stockholm. Frakten krävde 100 man och hästar och skedde både till land och sjöss. Den slitsamma frakten tog på humöret och med sig hade de en spelman för att hålla humöret uppe. I december år 1825 var den äntligen på plats framför slottet på Djurgården.

Rosendals slott på Kungl. Djurgården. Foto: Gomer Swahn/Kungl.Hovstaterna.

När slottet övertogs av Oskar I år 1844 ville han ha förändring av slottet. Det var dags att kunna tillbringa natten här och han lät därför sovrummen inredas. Framför slottet planterade han även en lind till minne av sitt barnbarn Louises födelse. Denna lind står kvar än i dag och går att åskåda. 

Slottet stod värd för många pampiga tillställningar och stora delar av kungafamiljen flydde stadspulsen för att andas grönska på Djurgården.

Biblioteket. Foto: Gomer Swahn/Kungl.Hovstaterna.

Efter att Oscar II avlidit år 1907 togs beslutet att göra slottet till ett minnesmärke över den första Bernadotten, det vill säga Karl XVI Johan. Kungens arvingar enades om att skänka slottet och dess interiör till Oscar II:s stiftelse och i samma stund hamnade slottet under Kungliga Djurgårdsförvaltningens tillsyn. Rummen återställdes så som de sett ut på Karl XIV Johans tid. Och är sedan år 1935 ett statligt byggnadsminne. Utöver slottet är även flera byggnader i slottsområdet blåmärkta av Stadsmuseet i Stockholm. Till stor del står slottet än i dag kvar som det gjorde under den tiden, vilket gör det till ett unikt dokument över den svenska empirstilen. 

Slottets exteriör och Rosendalsvasen. Foto: Alexis Daflos/Kungl.Hovstaterna.

Vill du ta del av slottets unika historia och besöka det? 

Under sommarmånaderna arrangeras guidade visningar som är mycket populära.

Om inte en visning så är en promenad i området en trevlig upplevelse. Varför inte passa på att äta en god lunch vid Rosendals trädgård och ta del av slottets tillhörande orangeri. 

 

Slottet har öppet från och med första juni och de guidade turerna går att ta del av klockan 12, 13, 14 och 15 vid visningsdagarna. Läs mer på kungligaslotten.se

VÅRA UTGÅVOR